Bertrand Giorgi och Nils Österström, Tebrito.

Insektsodling blir till mat och foder

iHubs Sweden Bioekonomi Insektsodling blir till mat och foder

Rester från massaindustrin blir näring för insekter, som i sin tur blir mat, medan deras spillning blir ny näring för skogsplantor. Startupbolaget Tebrito testar ny idé tillsammans med bland andra RISE Processum och SCA.

Tebrito i Orsa jobbar sedan flera år med att ta fram ett system för odling av insekter som livsmedel, där mjölmaskar odlas i industriell skala och blir basen för ett högvärdigt protein. Insekter spås av många blir en viktig proteinkälla i framtiden, och Tebrito har kommit långt på vägen. I oktober öppnade ny lagstiftning för att insekter ska få säljas som människoföda i Sverige. Samtidigt sålde Tebritos nyemission på 8,3 miljoner kronor slut på en vecka. Bolagets testanläggning producerar 100 kilo insekter i veckan, en fullskalig odling skulle kunna odla fram hundratals ton mjölmaskar varje år.

Bolagets senaste innovation ger Tebrito en unik plats på marknaden. Under förra året provade man att använda bioslam från massaindustrin som näring för mjölmaskarna, i stället för rester från spannmålsindustrin. Det visade sig fungera – och öppnade för en helt ny och unik värdekedja.

– Vi kan hjälpa pappersindustrin att göra något bra, på flera olika sätt, av något som idag kostar dem pengar att bli av med. De blir mer cirkulära, får mindre utsläpp och blir mer miljövänliga. Och för oss innebär det att vi nästan kan få betalt för att föda våra larver, säger Nils Österström, vd och medgrundare för Tebrito.

Nu återstår att utreda exakt vad produkterna av den nya processen kan användas till. Sannolikt passar de mjölmaskar som delvis fötts upp på bioslam bäst för produktion av foder, som fiskfoder, snarare än som livsmedel för människor. Spillningen, ”frasset” på fackspråk, testas som gödning på skogsplantor.

– Vi vet redan nu att bioslammet vi använt som foder blir en torr produkt när det passerar mjölmaskarna, vilket gör det mycket lättare att bränna. Bara det är ett värde, säger Nils Österström.

SCA fick tidigt information om försöken med bioslam, och under 2020 har Tebrito som ett av fem bolag deltagit i Forest Business Accelerator, ett program från BizMaker där SCA är ett av partnerföretagen.

– Vi försöker alltid hitta nya möjligheter där våra restströmmar kan skapa nytta och nya värden. Det är extra roligt när en sidoström som vi har kan matchas med en produkt med stort marknadsbehov, det vill säga protein för olika typer av foder. Dessutom innebär processen produktion av gödsel för plantor. Vi kommer tillsammans att jobba vidare för att testa denna möjlighet, säger Magnus Viström, innovationschef på SCA.

Tebrito har också inlett samarbeten med RISE Processum och IBM, acceleratorns två andra partners. Bland annat har man sökt och fått pengar från RISE Processums FoU-råd.

– Det här är precis en sådan idé som vi söker efter dagligen. Restströmmar är en stor utmaning för skogsindustrin, och om man kan erbjuda en lösning på det och samtidigt bidra med nya värden så är det väldigt bra. Det är också tacksamt att jobba med ett bolag som vet precis vad de vill och vad det är de kan bidra med, säger Gunnar Westin, affärsutvecklare på RISE Processum.

Tebrito befinner sig i en intensiv utvecklingsfas, där man parallellt ser över hur produktionen kan automatiseras med hjälp av AI. Nils Österström tror att försöken med bioslam kan bidra till bolagets utveckling och bli en viktig del av verksamheten.

– Det här gör oss unika bland insektsföretag, säger Nils Österström

envelope-o print twitter facebook linkedin

Relaterat innehåll