Stark samverkan ska ge fossilfria flygplan i Sverige

Framtidens flyg kan bli utan bullrande motorer och utsläpp. Energimyndigheten har beviljat elva forskningsprojekt 34 miljoner kronor för att göra svenska flyg fossilfria.

iHubs Sweden Bioekonomi Stark samverkan ska ge fossilfria flygplan i Sverige

Ett stort antal företag och organisationer deltar i de 11 projekt för ett fossilfritt flyg som Energimyndigheten finansierar med 34 miljoner kronor.

– Omställningen till fossilfria drivmedel för flyg är en stor utmaning där forskning och innovation är en av flera pusselbitar för att komma framåt, säger Jonas Lindmark, handläggare på Energimyndigheten. Vi hoppas att de projekt vi nu har beviljat stöd få fram intressanta resultat som kan ligga till grund för produktion av biodrivmedel till flyg i Sverige.

För att de elva projekten ska lyckas krävs en stark samverkan mellan forskning, företag och organisationer. Omställningen är så omfattande att ingen aktör på egen hand kan klara den. Därför är listan på deltagande aktörer lång.

Det här är ingen ”one-man-show”, vi måste samarbeta

Ett exempel är innovationsklustret Fossilfria Flygtransporter 2045 som ska engagera regioner och branschföreträdare så väl som flygplatser och flygbolag, biobränsleproducenter samt affärsutvecklare.

– Sverige har potential att bli ledande på bioflygbränsle. De hinder vi ser för en övergång till ett mer hållbart flyg är idag inte främst av teknisk karaktär. Utmaningen är snarare hur vi kan utveckla hållbara och attraktiva affärsmodeller och tjänster som gör det intressant att investera och satsa på produktion av bioflygbränsle, säger Maria Fiskerud, projektledare på RISE som kommer att leda innovationsklustret.

SAS och Swedavia, som sedan tidigare driver projekt tillsammans med RISE, är med som grundare till innovationsklustret. Bland partners finns även Paper Province i Värmland, ett Vinnväxt-initiativ finansierat av Vinnova. Paper Province deltar även i ett av de andra elva projekten som får stöd av Energimyndigheten, se listan nedan.

Samverkan en grundsten

Maria Fiskerud på RISE betonar att samarbete och samverkan är en grundsten för att projekten ska lyckas.

– Vi vill ha med oss alla som har ett mer hållbart flyg som mål. Det här är ingen ”one-man-show” utan för att klara av omställningen måste vi samarbeta och dra åt samma håll, säger Maria Fiskerud.

– Vi är glada över tilldelningen och initiativet, som visar att vi som bransch tar klimathotet på största allvar. Vi ska nu fortsätta att vara pådrivande för en snabb omställning. På Swedavia arbetar vi sedan flera år tillbaka aktivt med att främja användningen av bioflygbränsle och dessutom med att minska klimatavtrycket i vår egen verksamhet med målet att 2020 ha noll utsläpp av fossilt koldioxid, säger Lena Wennberg, miljöchef på Swedavia.

– SAS har sedan länge varit pådrivande för att accelerera kommersialiseringen av biobränslen för flyget. Med detta innovationskluster samlar vi de aktör som har samma ambitioner som oss för att säkra att vi tillsammans kan realisera ambitionen om att det skall finnas biobränsle tillgängligt motsvarande allt svenskt in- och utrikesflyg innan år 2050, säger Lars Andersen Resare, hållbarhetschef på SAS.

– Vi är glada över att få detta förtroende från Energimyndigheten och övriga parter och övertygade att RISE bredd och tvärdisciplinära förmåga ger ett värdefullt bidrag till den komplexa omställning vi har framför oss, säger Markus Norström, affärs- och innovationsområdeschef Energi och biobaserad ekonomi RISE.

11 projekt för samverkan kring fossilfritt flyg

Fossilfria Flygtransporter 2045
Syftet med projektet är att etablera och driva innovationsklustret Fossilfria Flygtransporter 2045 (FFT-2045). Klustret ska processleda och samordna värdekedjans aktörer från skogen till vingen för att klara omställningen till fossilfrihet inom flyget. Klustret ska bidra till att Sverige år 2045 har fossilfria flygtransporter, samt är en globalt ledande bioflygbränsleregion.
Projektledare: RISE Research Institutes Of Sweden.
Övriga parter: Bland annat SAS AB och Swedavia.

Genomförbarhetsstudie: Kraftvärmeintegrerad flygbränsleproduktion
Projektet omfattar en genomförbarhetsstudie om produktion av biobaserat flygbränsle vid Karlstads Energis anläggning Hedenverket. Det tekniska produktionskonceptet baseras på en förgasare av ångblåst indirekt fluidiserad bäddtyp som integreras med befintlig fluidbäddpanna. Den bildade gasen renas och omvandlas till Fischer-Tropsch (FT) bränsle med fokus på flygbränslefraktioner.
Projektledare: BioShare AB.
Övriga parter: Hulteberg Chemistry & Engineering AB, Fly Green Fund, Karlstads Energi AB, Lunds Universitet och Paper Province.

Skapa förutsättningar för hållbara flygtransporter
Projektet ska samla den kunskap och kompetens som finns idag inom olika projekt utspridda över de olika aktörerna i värdekedjan. Syftet med projektet är att skapa en nationell färdplan för hur Sverige skulle kunna få fossilfria flygtransporter år 2045, samt bli en globalt ledande bioflygbränsleregion, vilket skulle kunna ge ökad sysselsättning, industriell utveckling och ekonomisk tillväxt.
Projektledare: RISE Research Institutes Of Sweden.
Övriga parter: Bland annat SAS AB och Swedavia.

Från flis till flygplan i Småland (FFS)
Projektets syfte är att undersöka potentialen för produktion av bioflygbränsle i Småland samt att identifiera de regionalt mest lovande värdekedjorna genom en kvantitativ och platsspecifik analys av ett antal produktionstekniker, i olika tidsperspektiv.
Projektledare: RISE Innventia AB.
Övriga parter: FORES, KLM Royal Dutch Airline, Luleå Tekniska Universitet, SkyNRG B.V, Smaland Airport AB, Växjö Energi AB, Växjö kommun och Södra skogsägarna.

Flygbränsle från lignin
Syftet med projektet är att undersöka möjligheterna att omvandla lignin från olika källor till flygbränsle. Möjliga ligninkällor är till exempel kraftlignin, en sidoström från massaindustrin, och lignin från en nyutvecklad katalytisk fraktionering av trä. Målet är att skapa underlag för en bedömning av vilka källor av lignin som är mest lämpade att göra flygbränsle av.
Projektledare: Stockholms universitet

ForestJet II – Hållbar produktion av flygbränsle med biokemiska metoder
Projektets syfte är att ta vidare de resultat som togs fram i en konceptstudie som utfördes i projektet ”ForestJet – Hållbar produktion av flygbränsle i Sverige med biokemiska metoder”. Genomförbarhetsstudien avser att ta hela värdekedjan från skog till hållbart producerat flygbränsle i Sverige ett steg närmare kommersialisering genom att utvalda aktörer gemensamt utreder lämplig lokalisering för en produktionsanläggning och marknadsvärde på flygbränsle och samprodukterna, samt uppdaterar den tidigare gemensamt framtagna färdplanen.
Projektledare: SEKAB E-Technology AB.
Övriga parter: Air BP Sweden AB, SAS AB, Bergvik Skog AB och Gasum AB.

Grönt jetbränsle från en integrerad katalytisk process
Syftet med detta projekt är att producera gröna jetbränslen från väte och koldioxid i en elektrobränsleprocess. Processen går via metanol som mellanprodukt genom en ny enstegsprocess som kombinerar olika katalytiska processer. Väte skulle kunna produceras via elektrolys och koldioxid kan fångas in från t.ex. förbränning av biomassa. I projektet ska nya katalysatorer syntetiseras och karaktäriseras och kinetiska modeller ska utvecklas.
Projektledare: Chalmers Tekniska Högskola AB

Genomförbarhetsstudie småskalig Gas-To-Liquid teknik för grönt flygbränsle från Sveriges skogar
Projektet omfattar en genomförbarhetsstudie där möjliga koncept för produktion av förnybart flygbränsle ska undersökas. Koncepten bygger på förgasning av skogsbränslen med Cortus WoodRoll-process i kombination med småskalig katalytisk syntes av flygbränsle. Studien omfattar olika typer av tekniska och ekonomiska analyser och inom projektet ska också en plan tas fram för hur de lösningar som bedöms mest lämpade skulle kunna användas för att få till stånd en produktionsanläggning för grönt flygbränsle från skogen i Sverige.
Projektledare: Cortus AB.
Övriga parter: Kungliga Tekniska Högskolan.

Carbofuel – utveckling och integrering av biodrivmedelsprocesser
Syftet med projektet är att utveckla en elektrobränsleprocess för produktion av flygbränsle som kan integreras med biomassabaserad drivmedelsproduktion. För att detta ska vara möjligt behöver de katalytiska processerna utföras i en mindre skala jämfört med liknande storskaliga processer som är baserade på fossila råvaror.
Projektledare: Lunds universitet.
Övriga parter: Kiram AB.

Validering och demonstration av skogsbaserade bioflygbränslen, steg 1
Projektet avser en genomförbarhetsstudie för ett projekt som omfattar validering och demonstration av hela värdekedjan för flygbränsleproduktion via Fischer- Tropsch (FT)-syntes. Detta förprojekt ska förbereda den tänkta efterföljande demonstrationen av hela värdekedjan genom kostnadsskattningar, bygg- och driftsplanering, planering av kommersiella flygningar på bränslet samt kommersiell verifiering av värdekedjan.
Projektledare: Luleå tekniska universitet.
Övriga parter: BRA Sverige AB, Ineratech GmbH, ARVOS GmbH, Smurfit Kappa, Fly Green Fund, RISE Innventia AB, Sveaskog, Svenska Bioenergiföreningen och SAS AB.

Oljehaltiga jästsvampar för produktion av flygbränsle från sågverksrester
Syftet med projektet är att utveckla och demonstrera en industriellt tillämpbar process för tillverkning av mikrobiell olja som kan förädlas till medium- och långkedjade fettsyror och därifrån till kolväten som kan ingå i flygbränsle. Projektet fokuserar på industriellt relevanta och kostnadseffektiva råvaror från restströmmar från svensk skogsråvara bestående av såg- och kutterspån.
Projektledare: RISE Processum AB.
Övriga parter: SEKAB E-Technology AB och Umeå universitet.

Bild ovan: Adobestock/tsuneomp

envelope-o print twitter facebook linkedin

Relaterat innehåll