Lärosäten som motor för systeminnovation

Vi står mitt i en tid där vår värld formas av snabb teknologisk utveckling, ökande klimatutmaningar och ett skiftande landskap för demokratiska värden. Genom historien har akademin varit en plats för kunskapsskapande, kritiskt tänkande och innovation – men också för att fostra nästa generations ledare. Idag behövs lärosätena mer än någonsin, inte bara som utbildare utan som samhällsaktörer, katalysatorer och vägledare i förändringen.

Under det seminarium som genomfördes 12 december diskuterade två framstående akademiska ledare denna utmaning och möjlighet samt delade sina perspektiv på hur lärosäten kan driva systeminnovation – Helena Jerregård och Jerker Moodysson.

Helena Jerregård, vicerektor för samverkan vid Sveriges yngsta universitet MDU, tog oss med på en resa genom Västerås historia, där hon visade hur ett lokalt initiativ från bröderna Wenström i slutet av 1800-talet lade grunden till vad som skulle bli ASEA och senare ABB. Detta historiska exempel illustrerar tydligt hur viktiga beslut och initiativ formar framtiden för kommande generationer. ”Den framtid vi nu skapar för våra barn och barnbarn har sin grund i vad vi gör idag,” betonade Jerregård.

Med dagens klimatutmaningar som bakgrund presenterade hon MDU:s vision om att gå från ”company town” till ”idea town”. Genom att bygga tvärfunktionella samarbeten och inkludera lokalsamhället arbetar universitetet för att skapa vad de kallar impact-arenor – platser där innovation, kompetensförsörjning och hållbar tillväxt kan blomstra. ”Det handlar om organisering, inte organisation”, understryker Jerregård och pekar på vikten av att tänka bortom traditionella strukturer.

Jerker Moodysson, rektor vid Karlstads universitet, gav oss ett värdefullt historiskt perspektiv på innovationspolitikens utveckling. Han beskrev tre generationer av innovationspolitik, från den tidiga linjära synen på innovation till dagens mer komplexa, missionsorienterade approach. Särskilt intressant var hans analys av hur utbildningslandskapet förändras när nya aktörer, som ”företagsuniversitet”, träder in på arenan.

Moodysson lyfte fram en central paradox i dagens utveckling – medan politiken driver mot mer specifik och tillämpad utbildning, med mätbara färdigheter som mål, finns det samtidigt ett växande behov av personer som kan tänka systemiskt och driva fundamental förändring. Han argumenterade för att traditionella lärosäten har en unik möjlighet att ”ta tillbaka bildningsidealet” – att forma reflekterande människor som kan bli verkliga game changers.

Denna spänning mellan det specifika och det generella, mellan kortsiktiga färdigheter och långsiktig systemförståelse, är kanske en av de största utmaningarna för dagens lärosäten. Som Moodysson påpekade bygger mycket av dagens omställningsarbete på en föreställning om konsensus kring hur vi ska möta samhällsutmaningarna. Men verkligheten är mer komplex, med inbyggda intressekonflikter som ofta förstärker de strukturer som skapat utmaningarna vi försöker lösa.

Seminariet belyste tydligt att lärosätenas roll i systeminnovation handlar om mer än att bara producera kompetens för arbetsmarknaden. Det handlar om att skapa miljöer där nya idéer kan gro, där olika perspektiv kan mötas, och där morgondagens ledare kan utveckla den systemförståelse och det mod som krävs för att driva verklig förändring.

Som Helena Jerregård uttryckte det: ”The world is full of players – become a game changer.” I en tid där världen står inför existentiella utmaningar har lärosätena en unik möjlighet, och skyldighet, att forma inte bara kunniga yrkesutövare utan också modiga förändringsagenter som kan och vill bidra till en bättre framtid.

Björn Arvidsson
Verksamhetsledare på STUNS